Företagsutveckling i grupp

Imorgon ställer vi kosan mot Dömle Herrgård för en dag av företagsutveckling i grupp. Fyra matföretag är med på resan och vi skall tillsammans med ekonomerna på Hushållningssällskapet segla framåt mot nya visioner och mål. Vi hoppas på en härlig seglats!

Mat och turism 19 mars

Tisdag 19 mars bjuder vi n till en inspirationskväll om Mat & Turism. Maria Christensson - en etablerad mat- och turismföretagare från Bohuslän – kommer till oss och berättar om familjens företag Röe Gård som ligger mitt emellan Smögen och Lysekil. Röe Gård är en besöksgård med butik, kafé, restaurang och boende. Här kan man uppleva landet genom att bo på lantgård, se, göra eller köpa!

Ta chansen att komma och lyssna på en erfaren och intressant landsbygdsföretagare!

Du kan också läsa mer om gården på http://www.roegard.nu/

Anmälan senast 12:e mars. Kostnad 100 kr+moms.

Fredagstankar

Fredag eftermiddag och ute lyser solen. Skall strax gå ut och njuta...
I Skafferiet håller vi på utvärdering av 3 års projekt - du har väl inte glömt att fylla i enkäten! Den är jätteviktig för framtidens arbete också!

Ute graserar hästdebatten. För mig visar den verkligen på behovet av ursprungsmärkning av alla råvaror - inte bara kött. Jag måste som kund kunna se och sedan välja om jag skall ha svenska eller utländska råvaror i min mat. (Naturligtvis skall jag också kunna lita på innehållsdeklarationen) Sedan lyfter det ju verkligen frågan om matens pris - hur billigt vill vi att den skall vara? Kan vi acceptera att äta vad som helst bara det är billigt? Kan vi äntligen se att vi får vad vi betalar för?
Det finns bra, god och närproducerad mat i Sverige och i Värmland. Ta vara på det vi producerar här och betänk kvalitet, djurhållning och odling som vi betalar för.
Bra mat kostar - när det är priset som styr måste råvarorna bli sämre.

Till sist - en trendspaning från Kirsten Jensen på länsstyrelsen i Västra Götaland. Hon har varit och lyssnat på Ridderheimsrapporten. Kul och spännande läsning!
http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/Sv/lantbruk-och-landsbygd/lantbruk/ekologiskt-lantbruk/Pages/tradgardsodling.aspx

eller här:

Var går trenderna?

21:e februari var jag på föreläsning om, vilka trender som är hetast just nu. Mycket kan vara intressant och matnyttigt även för småskaliga matproducenter. Här kommer en kort sammanfattning från den s.k. Riddarheims-rapporten 2012 Future cooking, shopping and eating:

Bakgrunden är:

Kunderna har allt mindre tid! Men vill samtidigt nödigt avstå från något, framförallt inte socialt.

Kunderna bombarderas från alla håll och till alla tider med erbjudanden. De är därför vana att kunna tillfreds-ställa sina behov att handla (varor och tjänster) när som helst och var som helst.

Samtidigt har utbudet blivit FÖR stort, så att ingen har tid att kolla allt. Kunderna vill fortfarande gärna ha vissa valmöjligheter, men vill ha hjälp att begränsa utbudet till det, som är intressantast/bäst/billigast resp. mest status-höjande eller givande för just dem.

I och med att det finns mängder med i det stora och hela samma varor blir det ”kringtjänsterna”, t.ex. den tid det spar in, de upplevelser eller känslor, varan ger, utlösande för valet – eller valen.

Miljö, men även mänskliga hänsyn, och äkthet är några av de saker, som blir utslagsgivande för valet. Även en god historia, engagemang och traditioner blir allt viktigare för kundernas val.

Den lösning, som kunderna känner ”ger dem mest” blir populärare.

Mina omedelbara ”associationer” från föreläsningen:

Det är mycket viktigt att ta den moderna tekniken - Internet, sociala medier, SMS, MNS - till hjälp när man vill sälja – oavsett om det är på nätet eller i kombination med gårdsförsäljning.

Båda för online-butiker och gårdsbutiker måste man ut-nyttja både sin hemsida, gruppmails, Facebook, Twitter mm, samt SMS/MMS regelbundet för hela tiden att påminna kunderna om sin existens. Och göra det på ett sätt, så att kunden inte blir irriterat, men känner sig väl omhändertagen och uppdaterat. T.ex. skicka iväg ett meddelande, när det är ”premiär” för en ny vara, t.ex. ”nu finns de första sparris, jordgubbar, morötter, äpplen osv. i butiken”, eller ”nu finns det nya, aktuella recept på hem-sidan).

Vill man ha en reguljär online-butik måste man dessutom tänka på fraktkostnad och fraktlämplighet för varorna, och t.ex. välja plastemballage framför glas.

I och med att ”personliga träffar” blir allt sällsyntare, uppskattar kunderna dem extra. ”Bonde i butik” där kunderna får möta producenten brukar redan i dag öka försäljningen. I brist på det direkta mötet kan korta videofilmer på YouTube (som kan länkas till gårdens hem-sida eller online-shop), där producenten själv t.ex. tillagar sitt favoritrecept på råvaran – bli mer effektivt än enbart ett skrivet recept, som kunden kanske inte har tid eller orkar med att läsa.

Andra tjänster – som samtidigt fungerar som reklam – är t.ex. att en liten ruta med texten ”andra kunder, som köpt denna vara har även köpt – och sedan följer en rad varor, som passar ihop med den först inköpta. T.ex. jordgubbar: Socker, mjölk, grädde, vaniljglass, honung…”

Färdiga lösningar, eller åtminstone förslag på lösningar blir allt viktigare. Om man säljer hallon kan det vara smart att även placera en lunta receptblad på t.ex. hal-lonmarmelad, socker, pektin, glas och etiketter, kanske rent av packa socker, pektin glas och etiketter i anpassad mängd och antal för att ”motsvara” t.ex. en storlåda med hallon. Skyltar vid varje råvara med en påminnelse om de vanligaste tillbehören kan vara en bra ersättning: T. ex: Vid kålrötterna: Skall du göra rotmos? Glöm inte att köpa även morötter och potatis!

Prenumerationslådor är också ett uppskattat sätt att göra tillvaron enklare för kunderna. Då kan man spara in tid för kunden genom att anpassa mängderna av de olika produkterna till de mängder, som rekommenderas i de medföljande recepten. Ett enkelt sätt att göra distributionen snabb och miljövänlig kan vara att koncentrera sig på större arbetsplatser, och helt enkelt – men förstås med ledningens medgivande – leverera till arbetsplatsen, vilket i regel är lika enkelt för kunderna som hemleverans, och betydligt billigare för producenten.

En annan trend som omtalades på seminariet, och som också passar in i konceptet är ”miniatyrvaror”, t.ex. tre 100 g marmeladburkar i stället för en 300 g burk. På det viset får kunderna prova på fler olika smakar och får

därmed tre gångar fler upplevelser. Eller ett kilo blandande rödbetor, gulbetor och polkagrisbetor i stället för 1 kg ren vara. Ofta är kunderna rent av villiga att betala lite mer för detta.

Även upplevelse ihop med köpet tror rapporten blir ett allt stärkare försäljningsinstrument i framtiden. Självplock inom ramen av en förädlingskurs, där en grupp kunder tillsammans – och under självaste producentens kunniga vägledning – provsmakar och kanske rent av förädlar varan ligger därför också bra i tiden. Tillsammans är det kul att laga mat, är man ensamt är det jobbigt och tidskrävande. Även kreativ matlagning där man tillsammans utvecklar ”vilda idéer” kommer att bli allt mer efterfrågad i framtiden.

Till de uppskattade upplevelserna är också att träffa eldsjälar som brinner för just sina produkter. Mot det bleknar kundens önskan om ett mångsidigt urval bort. Om det finns många olika havtornsprodukter i butiken och en brinnande havtornsentusiast som berättar om havtornens alla fördelar – vem saknar då andra varor? I ett sådant fall är det en fördel att vara specialiserat.

Gamla tekniker var en tredje trend, som ökar. Detta är dessutom ett bra sätt att visa miljöhänsyn: Det minskar matspillet, som ALLA skäms över att medverka till. Men grenade morötter kan mycket väl mjölksyrans och skorviga äpplen pressas till god juice, och de annars trå-kiga plommonen eller mirabellerna konserveras till välsmakande produkterna i stället för att ligga och ruttna på marken. Det är därför närmast en reklam att tala om, att man använder andra sorteringsvaror till förädlingen. För säkerhets skuld är det dock klokt att understryka att ruttna och mögliga produkter förstås kasseras.

Trenden kan också öka kundernas vilja att testa ”nya” produkter, gärna på oväntade råvaror. I Stockholm har det de senaste åren varit mycket populärt med en guidning genom stadens parker och ödetomtar, där deltagarna undervägs samlar sin egen sallat på ogräsplantor.

I och med att kunderna blir allt mer intresserade av att ta sin del av ansvaret för lokalmiljön och att lokalsamhället fungerar skulle det kanske vara möjligt att ta upp idén med en frivillig deklaration av hur mycket transport varan har krävt att framställa, och hur många lokala ar-betsplatser, den är med att skapa…

Även intresset för att på något vis delta i produktionen kommer att öka, enligt rapporten. Det kan ge en knuff framåt för alternativa ägandeformer som sponsring (t.ex. av ett fruktträd, eller en bit lähäck), men även till arbetsgemenskaper, där en samling intressenter hjälper med vid stora arbetstoppar (t.ex. beskärning eller skörd) mot att få en liten andel av produktionen, och få vara med vid gårdsfesterna.

Kirsten Jensen

Adress: Landsbygdsenheten, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Box 224, 532 23 SKARA Tel: (växel) 010-22 44 000 Webbplats: www.lansstyrelsen.se/vastragotaland Redaktör: Kirsten Jensen 010-22 45 229, 0705-71 53 51, kirsten.jensen@lansstyrelsen.se